Krigsskadeståndsskonarna

Finland byggde sammanlagt 91 skonare som en del av krigsskadeståndet till Sovjetunionen. I de här texterna behandlas olika aspekter av skonarnas byggnadsprocess.

Krigsskadeståndsskonarna

En av de mest överraskande positionerna i Sovjetunionens produktlista var de mer än väntat krävande träfartygen. Under den svenska tiden och ännu efter Krimkriget stod den finska skeppstimmermanskonsten på höjden av sitt rykte. Allmogetimmermännen och -skeppsbyggmästarna vid kusten och de yttre holmarna hade ännu på 1930-talet upprätthållit traditionen genom att bygga galeaser och jakter, och kring insjöarna hade man timrat ångpråmar och andra pråmar. Snart klarnade det dock att det var fråga om nästan hundra tremastade oceangående segelfartyg, vilka man ingalunda så självklart mera kunde åstadkomma i medlet av 1940-talet, och även de avtalade 1 000 tons kompositpråmarna var av en helt annan storleksklass än de för våra kanalslussar anpassade lodjorna. Betinget krävde betydligt bastantare ramar än bysnickerierna, och insjöstränderna kom ej alls i fråga. Man blev tvungen att anlägga nya varv enkom för att bygga träfartygen.

Konstruktören Jarl Lindblom

Christoffer H. Ericsson ger här en biografisk översikt av båtkonstruktören Jarl Lindbloms verksamhet och yrkesmässiga utveckling.

Skonarbygge i serietillverkning

I den här artikeln ger Jarl Lindblom en beskrivning av planläggningen och verksamhetsprinciperna för byggandet av träskonare vid varvet Laivateollisuus i Åbo.